![]() |
|||||||
|
Jag tror att den allra viktigaste punkten att slå fast här är att obehandlad blir den bipolära sjukdomen allt värre. Fast jag skulle nog vilja påstå att såväl obehandlad som oprofessionellt bemötande är förödande för både borderline individer och bärare av en bipolär sjukdom. När det sen kommer till den konkreta behandlingen så har den förändrats något genom åren (inte helt förvånansvärt i och för sig!). Eftersom borderline har varit i ropet längre än det bredare spektrat av bipolär sjukdom kanske de största förändringarna har skett just där. Jag skrev tidigare att klassas som borderline var något som gav en det mer eller mindre sämsta mottagandet av sjukvården. Till stor del (min teori) beroende på att gruppen som gick under beteckningen "borderline" var stor och "spretig" och därmed svår att handha efter en gemensam samlad behandlingsplan. Dessutom gjorde ju det ofta smått aggressiva, provocerande och självdestruktiva beteendet inte saken så mycket enklare att ta sig an på ett vettigt och adekvat sätt. Jag ska inte ge mig in på några djuplodande analyser av olika behandlingsmetoder, men en sak kan jag i alla fall säga att ordningsföljden i den primära behandlingen av en borderlinepatient och en bipolär är helt motsatta. Då den bipoläre har en faktisk genetisk "skada" erbjuds givetvis i de fallen primärt medicinering och då talar vi om stämningsstabibliserande mediciner. Efter medicininsättning är det mer eller mindre nödvändigt med en kompletterande samtalsterapi, numera dialektisk beteendeterapi, DBT, som regel. Återkommer mer om den snart. När det gäller borderlineindividen blir behandlingsföljden den omvända då den första insatsen är just erbjudande av terapi och vad jag förstått är DBT också där den bäst fungerande terapimodellen. Först efter det stöds behandlingen upp med hjälp av medicinering. MEN här har en förändring skett då man mer och mer upptäckt att borderlinepatienter många gånger svarar bättre på stämningsstabiliserande medel än rent antidepressiva. Detta spelar givetvis en avgörande roll då gränserna mellan bipolär och borderline är så pass suddiga att en likartad behandlingsmodell / medicinering är att föredra. Uppdaterad 20.06.2008
|
||||||